Om någon tar illa vid sej eller tar det personligt av detta inlägg så ber jag inte om ursäkt! Detta är min blogg och jag skriver vad tycker/tänker och känner..

Just en sån här dag när ingenting riktigt funkar som jag vill så orkar man inte ha någon människa i hasorna som klänger och tjatar (nej, jag menar INTE Prinsen) det finns andra människor som är väldigt påfrestande. Som inte fattar när man varken vill eller har lust att ses. När man till och med säger: "nej, jag mår inte så bra idag så vi kan kanske ta det en anna dag" Men slutar personen fråga/tjata? Nej! Detta kan driva mej till fullkomligt vansinne! Varför kan inte människor förstå att man ibland vill vara ifred? Att man inte orkar vara den där tjejen jag var för flera år sedan. Hallå! Jag har ett barn att ta hand om i första hand, sen kanske jag kan se om vi kan träffas. Men icke! Tjat, tjat, tjat!!